THL informerar: Så känner du igen felaktig information på nätet

Vi har alla någon gång, åtminstone i en stund, trott på en falsk nyhet, en förfalskad bild eller annan vilseledande information. Detta beror på människans hjärna.
Vi alla tror lätt på information som bestyrker vår uppfattning av världen. Vi avvisar information som strider mot våra egna uppfattningar.

Det är svårt att märka detta hos sig själv, men om man är medveten om saken har man redan kommit långt i att bekämpa felaktig information. Innan du delar något i sociala medier, stanna upp och fundera en stund. Tror du på detta slutligen bara för att du vill tro på detta? Är det här verkligen sant?

Med falska nyheter och annat vilseledande material strävar man ofta efter att vädja till känslor. Om du har avsikten att dela information vidare medan du är känslomässigt påverkad, stanna upp en stund till. Räkna till exempel till tio innan du delar något vidare i sociala medier.

Vem gynnas av att felaktig information sprids?

Sjukdomar och smittsamma sjukdomar orsakar förståeligt nog oro hos människor. De är just denna oro som spridarna av falsk information tar tag i. Vissa strävar efter kommersiell nytta: de försöker sälja behandlingar och botemedel utan medicinsk grund.

Andra sprider vilseledande hälsoinformation av andra orsaker. Det kan ha att göra med deras egna uppriktiga övertygelser, och ofta anser de inte att de sprider lögner. Ibland sprids felaktig information av politiska eller ideologiska grunder. Till exempel har motbevisade hälsopåståenden om coronaviruset förknippats med politiska syften.

Det är ofta svårt, om inte omöjligt, att utreda vem som satt igång lögner eller rykten. Till exempel kan en stat, ett företag, en organisation, ett politiskt parti eller en politisk grupp ligga bakom den vilseledande informationen. Oftast sprids dock falsk information av enskilda personer.
Innehållet kommer ändå ofta från andra länder än Finland. Samma rykten, falska nyheter och konspirationsteorier cirkulerar runt världen, och de anpassas bara till den egna kulturen.
Därför bör man tänka på vem som gynnas av att felaktig information sprids. Ligger det en politisk, ideologisk eller kommersiell fördel i bakgrunden?

Hur ser pålitlig information ut?

Vad kan man då lita på? Till exempel när man läser nyheterna bör man fästa uppmärksamhet vid om det tydligt anges, varifrån uppgifterna kommer. Webbplatser med falska nyheter kan maskeras så att de ser mycket pålitliga ut. Kontrollera alltså om det är fråga om ett nyhetsmedium som förbundit sig till Journalistreglerna.

Fundera på vem som talar i nyheten och med vilken sakkunskap:

• Är det fråga om en forskare eller sakkunnig som arbetat länge med ämnet eller en lekman? Det att personen till exempel är en läkare eller professor innebär inte att hen är expert på just detta område.
• Hänvisas det i nyheten till informationskällor, till exempel undersökningar, statistik, intervjuer eller annat material?
• Är informationskällorna sådana som ger verklig information om just detta ämne? Har bevisen med ämnet att göra? Var försiktig med enskilda personers berättelser som används som bevis på ett större fenomen.
• Har källorna tolkats och citerats rätt?

Till exempel sökmotorer som Google kan användas för att utreda vad majoriteten av branschens experter anser om en viss hälsofråga. Detta är i allmänhet ett bra tecken på pålitlighet.

Det är vanligt att man på nätet också sprider sådan hälsoinformation som ännu inte stöds av någon vetenskaplig forskning. Det kan också till exempel vara fråga om ett nytt revolutionerande botemedel mot en gammal sjukdom eller en ny diet som gör underverk. Då är sökmotorerna inte till någon nytta, eftersom ärendet ännu inte har undersökts.

Detta är en bra varningssignal: om det inte finns undersökt information om saken är det skäl att förhålla sig försiktigt till den.

Vad är vetenskaplig information?

För dem som sprider felaktig information är det vanligt att skapa motsättningar mellan medicin och alternativ hälsokunskap. De säger ”läkare berättar inte detta för dig” eller ”officiell medicin döljer det här för dig”.

Se sådana påståenden som ett marknadsföringstrick och fundera igen på vem som drar nytta av påståendet. Säljer någon part till exempel produkter eller tjänster i anslutning till ämnet? Vilken nytta skulle hälsovårdsmyndigheterna ha av att hemlighålla information?

Vad är då vetenskaplig information? De som bedriver vetenskaplig forskning berättar öppet om hur forskningen har genomförts och vilka begränsningar den har. Vetenskapen bygger på kontinuerlig testning och korrigering. Genom kritik och nya observationer gör man nya prover och undersökningar. Så förbättras och preciseras uppfattningen om föremålen för undersökningen kontinuerligt. Ett enskilt forskningsresultat räcker inte till för att dra vetenskapliga slutsatser.
Vetenskaplig information är alltså inte en opinionsfråga. En falsk nyhet, ett rykte eller en konspirationsteori känns igen på att den inte tål äkta kritisk granskning.

5 frågor för all ny information – Snabbguide för identifiering av felaktig information

1.  Vad grundar sig informationen eller påståendet på? Berättar utgivaren direkt varifrån informationen härstammar? Har källorna citerats rätt?
2. Vad vet du om utgivaren? Om ny, upprörande information endast finns på ett konto i sociala medier eller på en okänd webbplats, ställ in larmklockorna. Kontrollera om något nyhetsmedium som du känner till och litar på har publicerat något om ämnet. I Finland har tillförlitliga medier förbundit sig till Journalistreglerna.
3. Är det fråga om ett faktum eller en åsikt? Ibland försöker man framföra åsikter som fakta.
4. Vem gynnar detta? Fundera om påståendena sprids av en part som kan dra politisk eller kommersiell nytta av dem.
5. Orsakar du onödig panik eller förvirring om du delar detta vidare? Enligt undersökningar litar människor lätt på länkar som deras närstående delar i sociala medier. Vilseled inte andra om du inte är säker.

Mer om ämnet

Desinformation: Så känner du igen och bemöter myter om covid-19 (Europaparlamentet)

Så här avslöjar du en fejknyhet-kompassen (PDF 637 kB) (Europaparlamentet)

Luotettavan somevaikuttajan käsikirja (på finska)

Sisältösekaannuksen selviytymisopas (på finska)

The COVID-19 Vaccine Communication Handbook (engelskspråkig handbok om allt som har att göra med coronavaccin, uppdateras kontinuerligt med aktuell information)