Vad innebär vårdreformens beredningsarbete och vilka kunde reformens fördelar vara? Kommundirektör Mikael Grannas med kollegor öppnar upp ämnet noggrannare

Regeringens proposition om inrättande av välfärdsområden godkändes förra året i riksdagen. I fortsättningen ansvarar 21 välfärdsområden i Finland för kommuninvånarnas social- och hälsovårdstjänster samt räddningsväsendets tjänster. För Sibbos del innebär detta att kommunens social- och hälsovårdstjänster samt räddningsväsendets tjänster sköts från och med 1.1.2023 av Östra Nylands välfärdsområde som förutom Sibbo inkluderar kommunerna Askola, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom och Pukkila.

För tillfället håller kommunen på med ett digert beredningsarbete för att säkerställa en smidig övergång till välfärdsområdet. En stor del av detta arbete rör sig om att förbereda stödtjänsterna så att de är klara att flytta över till Östra Nylands välfärdsområde från och med början av nästa år. Med stödtjänster avses bland annat IT-service, personaltjänster (HR), fastighetstjänster och kosttjänster. I enlighet med ordet stödtjänser, främjar dessa social- och hälsovårdstjänsternas verkliga funktioner.

På grund av att kommunen har flera kontrakt med olika tjänsteleverantörer är återförhandling eller avslutande av dessa kontrakt en annan central del som ingår i beredningsarbetet. Ur IT-tjänsternas synvinkel kan detta till exempel innebära ett kontrakt med en viss tjänsteleverantör.

På social- och hälsovårdssidan däremot har det i det förberedande arbetet till exempel ingått en kartläggning av de utrymmen som idag används av social- och hälsovårdstjänsterna. Dessa kommer huvudsakligen finnas till välfärdsområdets förfogande i framtiden.

Vad skulle hända ifall beredningsarbetet inte skulle göras?

– Man skulle måsta gå över till penna och papper, menar kommundirektör Mikael Grannas. Han poängterar att det är det förberedande arbetet som skapar grunden för välfärdsområdet.

Utan arbetet skulle personalen i det kommande välfärdsområdet till exempel inte komma in på sina arbetsplatser, recept skulle inte kunna skrivas och personalen som sköter kunderna skulle inte kunna se sina kunders patientdata.

Det finns inte ännu personal i Östra Nylands välfärdsområde som skulle kunna göra det förberedande arbetet, utan det är kommunerna som ansvarar för detta. I och med detta handlar beredningsarbetet ur IT-tjänsternas perspektiv i Sibbo även om att möjliggöra att olika typer av data kan användas i välfärdsområdet.

– Det är fråga om att förbereda flytten av kundens och personalens information samt användarsystem till välfärdsområdet, förklarar Ethel Eriksson, CDO. Det är hon som ansvarar för Sibbo kommuns digitala tjänster.

Eriksson påminner om att lagen om informationshantering är strikt, vilket också är något att ta i beaktande i det förberedande arbetet och vid hantering av data.

Vilka fördelar medför vårdreformen ur IT-perspektiv?

Reformen erbjuder ett tillfälle att förnya Sibbo kommuns IT-system så att de lämpar kommunens behov efter reformen. Detta gäller både IT-systemens egenskaper och deras pris.

– Även om personalen minskas i kommunen så frigörs resurser o andra sidan till att utveckla IT-tjänsterna i de verksamhetsområden som blir kvar, fortsätter hon.

Hur ser fördelarna ut ur social- och hälsovårdsväsendets perspektiv?

Enligt Leena Kokko, direktör för social- och hälsovårdsväsendet, finns det flera sådana. Hon nämner bland annat utvecklingen av digitala- och rörliga tjänster. Samarbete är ett annat tema: många tjänster har redan ordnats tillsammans med andra kommuner och nu kan detta samarbete fördjupas.

– När vi slår ihop våra resurser kan vi bli starkare, förklarar Kokko.

I de mindre kommunerna har vissa social- och hälsovårdsuppgifter kanske skötts av en eller två personer och i och med reformen har de nu ett större team bakom sig. Detta innebär att det finns bättre utvecklingsmöjligheter för personalens kunnande. Semestertidernas kan också bli lättare ur ett resursperspektiv då personal kan användas där behovet är störst. Kokko påminner om att ett viktigt mål med reformen är jämlik service på hela välfärdsområdet.

Ifall det förberedande arbetet görs riktigt bra ska kommuninvånarna notera övergångsfasen så litet som möjligt och att social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningstjänsterna har en ny leverantör från och med 1.1.2023, Östra Nylands välfärdsområde. Detta är något som både Eriksson, Kokko och Grannas är måna om. Övergångsfasen ska fungera smidigt.

– Det är vårt ansvar för kommuninvånarna, säger Grannas.