Sibboveckans historia
Sibbo fyllde 670 år
Sibbo har en lång och anrik historia. Den 22 september 2022 gått 670 år sedan Sibbo nämdes i ett brev från Sveriges kung Magnus Eriksson.
Sibbos historia
Sibbo omnämns för första gången i en skriftlig handling den 22 september 1352. Kung Magnus Eriksson sände då ett brev till biskop Hemming, där han fastställde vilka tio socknar som beslutanderätten förebehölls kungen. I brevet nämner han Sibbo, då skrivet ”Sibbaa”, som ett kapell under Borgå socken. Fastän området redan hade en bosättning som närmast bestod av tavastlänningar, ester och svenskar är kungens brev ett klart bevis på att området nu inordnades i det svenska riket.
Hur namnet Sibbo uppkommit finns det flera teorier och sägner om. Ortsnamnsforskaren Åke Granlund anser att namnet kan härledas från det fornsvenska mansnamnet Sibbe och att ”Sibbaa” betyder Sibbes å. Vem denne Sibbe kan ha varit är höljt i dunkel. Sanningsenligheten i den gamla sägnen om de tre vikingabröderna Borg, Sibbe och Helsing tvivlar historikerna på i dag.
Sibbo låg vid den led längs vilken vikingarna från Mälarområdet färdades till Novgorod. Sibbo å, kusten och skärgården var viktiga för fisket och handeln bland folken runt Östersjön. Förhållandena i området stabiliserades då orienteringen mot Sverige blev starkare. Det svenska riket sträckte sig från Atlanten till östra Finska viken. Finlands sydkust var strategiskt viktig och den östligaste länken i maktutövningen mot Novgorod och Rysslands expansionssträvanden.
Handelsförbindelserna gjorde att området utvecklades och blomstrade, men i kölvattnet följde också krig, farsoter och tunga skatter. Många folk och kulturer har under århundradenas lopp lämnat sina spår i Sibbo.
Källa: ”Sibbo 650 år”, Sibbo 650 jubileumstidning.
Den första bosättningen
För 12 000 år sedan började istäcket från den senaste istiden att smälta, men ännu för 8 000 år sedan låg delar av Sibbo under vatten. Den första bosättningen, stenåldersmänniskorna, kom till Sibbo för 6 000-7 000 år sedan. Då var klimatet varmare och skogarna fyllda av lövträd. Under vikingatiden (800-1050 e.Kr.) fick de ester som kom till den nyländska kusten för att fiska konkurrens av tavasterna som började företa fiske- och jaktfärder söderut. Sibbo å utgjorde en färdväg ut till Finska viken, där tavasterna bedrev handel med folk som seglade österut.
På 1200- och 1300-talet kom svenska nybyggare seglande upp för Sibbo å. De slog sig ner vid ådalens och dess biflödens fruktbara stränder. Inflyttningen berodde på befolkningsöverskottet i Svealand i Sverige och på det lönsamma strömmingsfisket i skärgården. Då svenskarna bosatte sig i Sibbo, fanns här en liten finsktalande bosättning som troligen kom från Tavastland. Tavasterna idkade svedjebruk och slog sig därför ner i skogsrika områden i de östra, nordöstra och sydvästra delarna av Sibbo. Även ester flyttade till Sibbo.
Ett dokument från den 22 september 1352 är den äldsta kända handlingen där namnet Sibbo finns angivet i själva dokumenttexten.
Sibbo – ett bondesamhälle
Under medeltiden (1250-1523 e.Kr.) var Sibbo socken ett perifert område i det svenska riket. Sibbo låg långt från rikets centralort Stockholm och den östra rikshalvans huvudort Åbo. Sibboborna knöt dock kontakter över havet. Avståndet till hansastaden Reval (Tallinn) var kort. Man idkade också handel i Borgå.
Den stora strandvägen (Kungsvägen) mellan Åbo och Viborg gick redan på medeltiden genom Sibbo. Vägen underlättade handelsfärderna och sibboborna kom i kontakt med resenärer från andra delar av riket.
Krig och nödår
Då Finland hörde till Sverige pågick många krig som även drabbade Sibbo. Böndernas skatter ökade, män utskrevs till armén, hemman ödelades genom ryssarnas härjningar m.m. Härtill utsattes socknen för missväxt, hungersnöd och farsoter. Under nödåren 1696-1697 dukade en fjärdedel av sibboborna under av svält och epidemier.
Befolkningsutvecklingen
I mitten av 1600-talet uppskattas sibboborna ha uppgått till ca 1 700 personer, i mitten av 1800-talet till ca 5 000 personer. År 1960 uppgick folkmängden till 10 442 personer och har sedan dess nästan fördubblats till knappt 20 000 personer.
Källa: Sibbo sockens historia. Fram till år 1868. Christer Kuvaja och Arja Rantanen. Jyväskylä 1994.