< Ajankohtaista
06.12.2011

Kunnanjohtajan itsenäisyyspäivän juhlapuhe

Ärade krigsveteraner, värderade Lottor, bästa festpublik!

Arvoisat sotiemme veteraanit, kunnioitetut Lotat, hyvä juhlayleisö!

 

Den 4 december 1917 gav Kejserliga Finska Senaten sitt förslag till Finlands självständighetsdeklaration från Ryssland. Två dagar senare, 6 december, godkändes förslaget av Finska riksdagen. Denna dag firas som Finlands självständighetsdag.

 

För 94 år sedan var Finland en fattig jordbruksnation. Under den tiden var finländarnas medelålder under 50 år. I dagens välfärds-Finland är medelåldern för kvinnor över 80 år och för män över 75 år. Vi finländare har under detta knappa sekel gått en lång väg, och på denna väg har även vår självständighet varit allvarligt hotad.

 

Pahin mahdollinen uhka kohtasi kansaamme marraskuussa 1939, jolloin syttyi talvisota. Sota jatkui lyhyen välirauhan jälkeen jatkosotana. Suomalaiset joutuivat puolustamaan itsenäisyyttään sekä taistelemaan maittensa puolesta paljon suurempaa valtiota vastaan. Suomen kansan miehet ja naiset lähtivät yhteisrintamana taistelemaan Suomen vapauden puolesta. Miehet sotilaina olivat valmiit uhraamaan oman henkensä ja terveytensä kotimaamme puolesta. Naiset olivat miehiä tukien mukana tässä tärkeässä työssä sekä lottina että kotirintamalla tehden työt, jotka miehet olivat ennen tehneet. Tämän uhrautuvan yhteistyön tuloksena Suomi säilytti itsenäisyytensä, mutta hinta oli raskas: 26 000 suomalaista sotilasta kaatui, 44 000 haavoittui ja 1 000 jäi vangiksi. Pommitukset veivät melkein tuhannen siviilin hengen ja rauhansopimus 10 prosenttia maa-alueesta. 400 000 karjalaista evakkoa piti asuttaa muualle Suomeen. Suomi pystyi ainoana maana maksamaan sille asetetut sotakorvausvaatimukset.

 

Ärade åhörare

 

Krigsskadestånden lade grunden till att Finland i dag är ett av världens mest konkurrenskraftiga länder. Vi klarar oss mer än väl i nästan alla internationella jämförelser. Förra året utsågs Finland av den internationellt renommerade tidningen Newsweek till det bästa landet att leva i. Trots att vi lever i ekonomiskt osäkra tider, har vår relativa position som ett utmärkt land inte försämrats. Finland är idag en integrerad del av de västeuropeiska länderna och våra intressen går i flera frågor hand i hand med Europa.

 

Finlands styrkor i världen är vår höga utbildningsnivå, satsningarna på forskning och utveckling samt välskött nationalekonomi. Emedan traditionella näringsgrenar, såsom produktion och skogsindustri, minskar i betydelse, är det kunskapskapital som vår höga utbildningsnivå möjliggör av central betydelse för vårt lands framtida välfärd.

 

Att dagens Finland är kraftigt beroende av den globala ekonomiska utvecklingen har även sin aviga sida, vilket vi får uppleva under dessa strama tider. Kraven på europeisk solidaritet har gjort det politiska klimatet i vårt land hårdare. Dagens politiska debatt handlar allt mer om motsättningar; må det vara om länder, ekonomi eller minoriteter. Globaliseringen har lett till att inkomstklyftorna i vårt land har ökat och idag är det inte mer en självklarhet att en pensionär eller en arbetande ensamförsörjande förälder klarar att sköta sina dagliga utgifter, såsom mat, kläder och boende. Skillnaden i livslängd mellan fattiga och rika män i dagens Finland är 12,5 år. Detta trots att Finland i en färsk undersökning räknas till världens tionde jämlikaste land. Klassamhället tycks vara på frammarsch i hela världen.

 

Fattigdom skapar rädsla, osäkerhet och apati. Våldet ökar och stabiliteten i vårt välfärdssamhälle rubbas. En av huvuduppgifterna i vårt samhälle är att alla ska ha en förutsättning att klara sig på egen hand. När vår försörjningskvot i framtiden förutspås kraftigt försvagas från dagens 50 unga och åldringar per 100 arbetande till 75 per 100 arbetande år 2035, kommer arbetsbaserad immigration oundvikligen att öka ännu kraftigare än i dag. Morgondagens multikulturella Finland kommer att kräva allt mer solidaritet, tolerans och ömsesidig förståelse för att vi ska kunna bibehålla vårt samhälles stabilitet.

 

Utplånandet av fattigdomen i denna föränderliga värld kräver av oss alla nära till liknande samhörighet och kampanda som präglade vårt samhälle under krigsåren.

 

Arvoisat kuulijat

 

Sipoo on jälleen suurten haasteiden edessä. Juuri kun olemme joutuneet läpikäymään Itäsalmen laillistetun ryöstön, uhkaa valtion uusi kuntauudistus koko Sipoon itsenäisyyttä. Sipoolla on erittäin vahva asema kuntakentällä. Verotulomme asukasta kohden ovat Suomen kunnista kuudenneksi parhaat. Sipoon kunnalliset palvelut ovat maamme huippuluokkaa ja herättävät runsasta kiinnostusta muissa kunnissa. Sipoo on nyt väestömäärältään 65. suurin kunta Suomessa, ja kasvu tulee jatkumaan vahvana. Väestörakenne säilyy tulevaisuudessakin terveenä ja uudet yritykset ovat kiinnostuneita sijoittumaan kuntaamme. Sipoolaiset ovat ylpeitä toimivasta kaksikielisyydestään ja identiteetistään.

 

Kuntaliitosten tarkoitus on mielestäni kuntalaisten palvelujen parantaminen, ja jollei tällaista parannusta ole meneillään olevan kuntauudistuksen kautta näkyvissä, itsenäinen Sipoo on tulevaisuudessakin paras tae sipoolaisten hyvinvoinnille.

 

Vuonna 2006 Christel Liljeström piti itsenäisyyspäivän juhlapuheen, jossa hän totesi mm. Itäsalmeen liittyen seuraavaa:

”I den juridiska delen skall vi mäta ut lagligheten i framförda förslag. Finland har en kommunindelningslag som stöder vår argumentering. Finland har en lag om kommunal förvaltning som stöder vår argumentering. I Finland finns även en rättspraxis om lika bemötande parter emellan. Och med lag skall land byggas.”

 

Ilmeni kuitenkin, että vaikka laki mielestämme oli selvästi puolellamme, niin valtio antoi Helsingille luvan ottaa Itäsalmen vastoin sipoolaisten tahtoa ja tämän lisäksi Helsingin tarvitsi maksaa korvauksena Sipoolle vain murto-osa ottamiensa kiinteistöjen arvosta.

 

Tämä näyttää, että poliittiset realiteetit ovat joskus toista kuin mitä laki ja ”maalaisjärki” sanovat. Isomman oikeus on edelleen käypä oikeus tämän päivän Suomessa. Siksi teemme parhaamme jo tässä vaiheessa vaikuttaaksemme valtion kuntarakenneuudistuksen valmisteluun tuomalla esille vahvuutemme ns. vahvana peruskuntana sekä nyt että tulevaisuudessa. Lähihistoria on tosin opettanut meille, ettei tällaisilla faktoilla ja näkemyksillä ole välttämättä merkitystä isomman oikeutta jaettaessa.

 

Bästa festpublik

 

Eftersom självständighetsdagen infaller i mörka och kalla december har dess firande genom decennierna präglats av lugn högtidlighet i stället för karnevalsstämning. Traditionellt firas dagen med flagghissningar, och festgudstjänster, man lägger ner kransar på de stupades gravar, scouterna och  studenterna arrangerar fackeltåg. Hemma tänder man ljus i fönstren och tittar på tv-sändningen av presidentens självständighetsdagsfest på slottet.

 

Jag önskar att er självständighetsdag kommer att fortlöpa i fridfull stämning.

Toivon, että itsenäisyyspäivänne tulee jatkumaan rauhallisissa merkeissä.

 

Tack

Kiitos

 

 

 


Viimeksi muokattu
06.12.2011