Institutblogg
Institutblogg: Topeliuspodcast
Välkomna till Topeliuspodden!
Och ett gott nytt år till er alla!
Idag är det Topeliusdagen då Zacharias Topelius, författare och poet, skulle ha fyllt 205 år.
Zachris, som han kallade sig själv, föddes i Nykarleby på Kuddnäs gård 14.1.1818.
Hans pappa var läkare och samlade också folkdikter. Pappan Zacharias skrev mycket. Han lärde sin pojke en hög moral; att vara ärlig, flitig och idka friluftsliv och att skydda och hjälpa dem som är svagare än man själv. Att förlita på Gud vad som än händer. För lille Topelius kom småfåglarna att bli sådana som han ville skydda. När det varit hungersnöd, var det de som inte hade något att äta och därför skrev Topelius många dikter om småfåglarna.
Hans allra första dikt handlar om en liten grönsiska som han begravt;
På en grönsiskas grav
Tippelill, var fri och glad,
flyg till Gud i gröna blad!
Tack för att du sjöng för mig,
jag har ledsamt efter dig.
Pappa Zacharias dog när lille Zachris bara var 13 år gammal och då fick han flytta in hos familjen Runeberg för att studera vidare. Han hade gått några år på Trivialskolan i Uleåborg(liksom J.L.Runeberg) men flyttade nu till Helsingfors. Hos Runebergs fick han lära sig mycket om diktning och om livet.
Han valde att som vuxen bli författare.
Han skrev många sagor som lästes av många barn (”Läsning för barn”) och många dikter, där flera handlar om hans favoritskyddslingar småfåglarna (Sylvias julvisa, Sparven om julmorgonen m.fl.)
Han ville föra de värderingar han fått av sin pappa vidare i sina sagor; en stark tro på Gud, att skydda de svaga, att vara ärlig och hjälpsam och flitig.
En älskad saga är ”Björken och stjärnan”, som ni får höra Topelius läsa i denna podcast. För jo, jag har fått Zacharias Topelius att själv berätta om sitt liv som vuxen (Fredrik Paul) och läsa ovannämnda saga. Och så får vi höra Zachris som barn läsa sin första dikt om fågeln Tippelill (Axel Paul).Han läser även sin allra första saga som heter ”Draken”.
” Draken
En hiskelig drake kom en gång flygandes och satte sig på Nykarleby kjörktorn. Det var flere som sköto på honom, men han rördes ej. Jag klev opp och tog uti honom, han klöste mej duktigt, men jag höll fast. Så föllo vi båda i forsen, där drunknade draken men jag rev utav honom några tänder och simmade i land, men när jag gick hem, fälte jag bort en utav drakens tänder och där växte upp en gammal arger käring och jag började att slåss med henne och jag gav henne en sådan örfil att hon tumlade i forsen. Men hon hade så tilltygat mig att jag såg
faslig ut. Slut.”
Topelius bodde som vuxen med sin familj på Björkudden i Sibbo och dog den 12 mars 1898.
Hans dikter har tonsatts och sjunges än idag; Sylvias julvisa (Karl Collan), Sparven om julmorgonen (O.Kotilainen), En sommardag i Kangasala (G.Linsen), Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt (J.Sibelius).
Jag sjunger en vers ur En sommardag i Kangasala, i början av podden, och Sparven om julmorgonen i slutet av podden.
Ha en fin Topeliusdag med inspirerande sagor och dikter!
Hälsar er er vän
Theresa
| Sparven om julmorgonen | |
| Nu så föll den vita snö, föll på björk och lindar, frusen är den klara sjö, väntar vårens vindar. Liten sparv, fattig sparv, ätit upp sitt sommararv. Frusen är den klara sjö, väntar vårens vindar. |
Vid den röda stugans dörr, stod en liten flicka.-Sparvelilla, kom som förr, kom ett korn att picka! Nu är jul i vart skjul. Sparvelilla, grå och ful, sparvelilla, kom som förr, kom ett korn att picka! |
| – Jag är icke den du tror, ty ditt öga tåras. Jag är ju din lilla bror, som dog bort i våras. När du bjöd glad ditt bröd åt den fattige i nöd, bjöd du åt din lilla bror, som dog bort i våras. |
|
Senast uppdaterad 14.01.2023