Budgetförslag: Sibbo kommuns ekonomi är knappt positiv nästa år

– Vi har arbetat hårt, sökt inkomster och skärt ned utgifterna för att uppnå ett positivt resultat nästa år och för att kommunens ekonomi skulle vara i balans, säger kommundirektör Mikael Grannas.

Enligt kommunstyrelsens ordförande Kaj Lindqvist bevaras kommunens tjänster trots den utmanande ekonomiska situationen.

– Förhoppningsvis förverkligas prognoserna om bättre konjunkturer under år 2025 och skatteintäkterna och intäkterna från tomtförsäljningarna ökar i och med dem, konstaterar Lindqvist.

Kostnaderna 4 000 euro per invånare

Sibbo kommun använder cirka 4 000 euro per invånare. Detta är närmare hundra euro mer än under innevarande år.

Det föreslås att kommunen satsar nästa år på småbarnspedagogiken med cirka 19,9 miljoner euro. Nästa år har kommunen som mål att bland annat hitta lösningar till lokalbehoven i Nickby. Sektorn för småbarnspedagogik strävar också efter att utveckla både arbetskraftens drag- och hållkraft.

Kommunen skulle enligt förslaget använda 34,7 miljoner euro för tjänster inom utbildningssektorn, såsom för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Utbildningssektorn strävar efter att nästa år upprätthålla den nuvarande servicenivån och samtidigt inskränka ökningen av personalkostnader till inflationsnivån.

Det föreslås att 12,9 miljoner euro reserveras för tjänster inom sektorn för vardag och fritid, det vill säga för välfärdstjänster, kultur- och fritidstjänster samt sysselsättnings- och näringslivstjänster. Sektorn koncentrerar sig på att nästa år förbättra särskilt barns och ungdomars välfärd med Sibbomodellen. Sektorn satsar även på att till exempel stödja de lokala företagens konkurrenskraft med näringsprogrammet och turismprogrammet.

Utbudet av företagstomter förstärks

Enligt förslaget använder kommunen 11,8 miljoner euro på tjänster inom sektorn för samhälle och miljö, det vill säga för planläggning, gator och grönområden, byggnadstillsyn och miljöövervakning. Sektorn satsar bland annat på att förstärka utbudet av företagstomter, utveckla upphandlingarna och genomföra de ändringar som den nya bygglagen medför.

Enligt förslaget ska kommunen använda cirka 10 miljoner euro för koncerntjänster, det vill säga för digital förvaltning samt ekonomi-, personal- och förvaltningstjänster. Koncerntjänster ordnar nästa år kommunal- och välfärdsområdesval och satsar på bland annat utveckling av rekryteringsprocesserna.

Sektorn reserverar 49,2 miljoner euro för eventuella löneförhöjningar inom personalkostnaderna nästa år. Sibbo förväntas få 62,8 miljoner euro i skatteintäkter.

Nästa år är första året då Kervo och Sibbo sysselsättningsområde ansvarar för arbetskraftsservicen för arbetssökande och företag samt andra arbetsgivare. Det är ännu osäkert hur stor Sibbos andel kommer vara av de s.k. bötesavgifterna som kommunerna betalar ut pga. arbetslöshet. Det föreslås att 1,6 miljoner euro reserveras för bötesavgifterna.

Lånebestånd och ränteutgifter ökar

Kommunens lånebestånd uppskattas öka med 11,3 miljoner euro nästa år. Det innebär att kommunens lånebestånd skulle vara cirka 123,9 miljoner euro i slutet av år 2025 och 141,5 miljoner euro i slutet av år 2027.

– Kommunens årsbidrag räcker inte längre till finansiering av investeringar, utan kommunen blir tvungen att finansiera sina investeringar med långfristiga lån, berättar Grannas.

Lånebeloppet per invånare skulle vara 5 350 euro. Ränteutgifterna som orsakas av lånebeståndet ökas från uppskattningen på 1,97 miljoner euro i år till 2,73 miljoner euro fram till år 2027.

Sibbo investerar fortsatt kraftigt för att genomföra planområdena

Enligt förslaget skulle kommunens bruttoinvesteringar vara nästa år 24,7 miljoner euro. Summan innefattar även Sibbo Vattens investeringar.

– Investeringarna är planerade således att genomförandet av planprojekten lyckas, att förutsättningar för projekt som understöder näringslivet finns och att nödvändiga investeringar genomförs, berättar Grannas.

Kommunens ekonomiska satsningar gäller särskilt tomtproduktion och byggande av planområdenas infrastruktur, såsom gator.  Kommunen investerar cirka 16 miljoner euro i infrastrukturen och byggnaderna. 

De viktigaste projekten år 2025 är genomförandet av planområdet Östra Tasträsk, beredskap för genomförandet av planområdet Skogsliden och beredskap för genomförandet av matargatan och järnvägsunderfarten i Nickby gårds centrum. 3,4 miljoner euro i byggnadsinvesteringarna reserveras för färdigställning av planeringen av idrottshallen i Miiliområdet och inledande av dess byggnadsentreprenad nästa år. Dessutom reserveras 0,6 miljoner euro för byggande av en konstisbana i Söderkulla.

Under de senaste har kommunen haft ett högt antal saneringsinvesteringar som nu sjunker. I slutet av år 2024 utreds skicket för skolfastigheten för Lukkarin koulu och 0,1 miljoner euro har reserverats för projektplanering av dess eventuella sanering nästa år.

Av alla investeringar som görs under ekonomiplaneperioden 2025–2027 är cirka 59 procent inom infrastruktur, cirka 36 procent inom servicebyggande och cirka 5 procent inom byggande av idrottsanläggningar.

Länkar:
Budgetförslaget på kommunstyrelsens föredragningslista