NG8 Nickby gårds centrum

Förslagsskedet

Förslaget till detaljplan och det uppdaterade programmet för deltagande och bedömning är framlagt i enlighet med MarkByggL 65 § och MarkByggF 27 § under tiden 29.9–31.10.2022 vid kundbetjäningen Sibboinfo Nickby (Norra Skolvägen 2) under dess öppettider och på kommunens webbplats www.sibbo.fi/ng8.

Eventuella skriftliga anmärkningar ska vara kommunen tillhanda senast 31.10.2022 per e‐post till adressen registrering@sibbo.fi eller per post till adress Sibbo kommun, Registrering, PB 7, 04131 SIBBO. Märk kuvertet eller rubricera e‐posten med planens namn. Frågor och inofficiella åsikter kan lämnas in via tjänsten dinåsikt.fi (länk till Dinåsikt.fi-diskussionen).

Planförslaget presenteras för kommuninvånarna på två invånartillfällen 11.10 och 17.10.2022 kl. 14–18 i Festsalen (Gamla vattentornsbacken 1). Du kan fritt komma till invånartillfället den tid som passar dig.

Dessutom ordnas en planpromenad måndagen 24.10.2022 kl. 16:45–ca 18, där förslaget till detaljplan för Nickby gårds centrum (NG8) presenteras. Vi rör oss längs planområdets friluftsleder. Planpromenaden förutsätter förhandsanmälan, eftersom ifall det finns många intresserade ordnar vi ytterligare en planpromenad. Anmäl dig med denna blankett senast 20.10.2022. Vi sänder närmare information med epost till dem som anmält sig.

Videopresentation

En kort video som illustrerar planen.

Förslagsskedets planmaterial

Kungörelse 29.9.2022, förslaget framlagt (pdf)
Plankarta (pdf)
Planbeskrivning (pdf)

Beskrivningens bilagor:

Bilaga 1. Program för deltagande och bedömning (pdf)
Bilaga 2. Förminskning av detaljplanekartan (pdf)
Bilaga 3. Beteckningar och bestämmelser i detaljplanen (pdf)
Bilaga 4. Illustration förslagsskedet (pdf)
Bilaga 5. Byggsättsanvisningar (pdf)
Bilaga 6. Blankett för uppföljning av detaljplanen (pdf)
Bilaga 7. Naturutredning (på finska, pdf)
Bilaga 8. Byggbarhetsutredning (på finska, pdf)
Bilaga 9. Utredning om järnvägsvibrationer (på finska, pdf)
Bilaga 10a. Arkeologisk precisionsinventering (på finska, pdf)
Bilaga 10b. Arkeologisk provundersökning (på finska, pdf)
Bilaga 11. Utredning över affärslokaler (på finska, pdf)
Bilaga 12. Kulturmiljöutredning över Nickby gård (på finska, pdf)
Bilaga 13. Natura-behovsprövning (på finska, pdf)
Bilaga 14a. Respons på planutkastet: sammandrag (pdf)
Bilaga 14b. Respons på planutkastet: bemötanden av åsikter (pdf)
Bilaga 15. Respons på planutkastet: utlåtanden och bemötanden av dem (pdf)

Artikel 3.11.2022 om hur kommuninvånarna deltog i planeringsprocessen under planförslagets påseendetid:

Kommuninvånarna deltog aktivt i planeringsprocessen för detaljplanen för Nickby gårds centrum

Planförslagets behandling

Den första versionen av förslaget till detaljplan blev klart till markanvändningssektionens möte 20.1.2022 och detta omnämns i intilliggande artikel från januari. Detta planförslag behandlades på kommunstyrelsens möte 11.4.2022 och kommunstyrelsen beslöt remittera ärendet för ny beredning. På basen av kommunstyrelsens beslut har ett nytt detaljplaneförslag tagits fram som behandlades på markanvändningssektionens möte 31.8.2022 och av kommunstyrelsen 12.9.2022. Kommunstyrelsen beslöt lägga planen till påseende, vilket behandlas i artikeln från september. Detta planförslag är till påseende 29.9–31.10.2022.

Artikel 13.9.2022

Invånarna får kommentera det ändrade planförslaget för Nickby gårds centrum – antalet flervåningshus minskas ytterligare

Artikel 18.1.2022

Detaljplanen för Nickby gårds centrum har ändrats till en trädgårdsstad med fler småhus än tidigare – Förslaget skonar också större delar av rekreationsskogen

Beredningsskedet

Detaljplaneutkastet är framlagt i enlighet med MarkByggL 62 § och MarkByggF 30 § under tiden 15.1–15.2.2021 vid kundbetjäningen Sibboinfo Nickby (Norra Skolvägen 2) under bibliotekets öppettider och på kommunens webbplats www.sibbo.fi.

Växelverkan kommer att ordnas på ett sätt som är möjligt under de rådande undantagsförhållandena orsakade av coronaviruset. Eventuella åsikter om planen ska lämnas in skriftligt senast 15.2.2021, adress Sibbo kommun, Registrering, PB 7, 04131 SIBBO eller per e-post till adressen registrering@sibbo.fi. Märk kuvertet eller rubricera e-posten med planens namn. Det är också möjligt att lämna in åsikter elektroniskt via en kartenkät och tjänsten dinåsikt.fi (länkarna hittas nedan). Planematerialet presenteras på ett webbinarium 3.2.2021 kl. 17 (gemensam presentation för planerna KR3 och NG8). Instruktioner för webbinariet och anslutningslänken hittar du längre ner på denna sida.

• Kartenkät
• Dinåsikt.fi

Vi rekommenderar användningen av de olika responskanalerna på följande sätt: Allmän repons lönar det sig i första hand att lämna in via kartenkäten och tjänsten Dinåsikt.fi, där man också kan ställa frågor. Ifall du inte vill att din respons är synlig för andra (t.ex. om den innehåller personuppgifter) kan respons också lämnas in direkt till planläggaren (frågor) och till Sibbo kommuns registratur (åsikter).

Inlämnad respons i beredningsskedet

10.6.2021
Den respons som lämnades in under beredningsskedets påseende (15.1–15.2.2021) har analyserats och sammanställts till en rapport. Rapporten är ett sammandrag över responsen som inlämnats via alla de olika responskanalerna: kartenkäten, dinåsikt-diskussionen och kommunens registratur. Till rapporten hör också en kartbilaga (på finska). Planläggarens genmäle till responsen ges senare i samband med planförslaget, men i detta skede har en sammanställning över vanligt förekommande frågor och svar gjorts. Du hittar frågorna och svaren längre ner på denna sida.

Nyhetsartikel om beredningsskedet

16.12.2020

Utvecklingen i Nickby på 2020-talet har utstakats – planstommen och detaljplanen för Nickby gård läggs fram offentligt

Videopresentation

En kort video som illustrerar planen.

Beredningsskedets planmaterial

Kungörelse om framläggande 15.1.2021 (pdf)
Plankarta (pdf)
Planbeskrivning (pdf)

Beskrivningens bilagor:

Bilaga 1. Program för deltagande och bedömning (pdf)
Bilaga 2. Förminskning av detaljplanekartan (pdf)
Bilaga 3. Beteckningar och bestämmelser i detaljplanen (pdf)
Bilaga 4. Illustration beredningsskedet (pdf)
Bilaga 5. Byggsättsanvisningar (i förslagsskedet)
Bilaga 6. Blankett för uppföljning av detaljplanen (i förslagsskedet)
Bilaga 7. Naturutredning (på finska, pdf)
Bilaga 8. Byggbarhetsutredning (på finska, pdf)
Bilaga 9. Utredning om järnvägsvibrationer (på finska, pdf)
Bilaga 10. Arkeologisk precisionsinventering (på finska, pdf)

Startskedet

NG 8 kungörelse om anhängighet (pdf)
NG 8 program för deltagande och bedömning (pdf)

Programmet för deltagande och bedömning, med information om utgångspunkterna för planläggningen och om förfarandet för deltagande och växelverkan, fanns framlagt under tiden 30.4–1.6.2020 vid kundbetjäningen Info Nickby (Norra Skolvägen 2) under Infons öppettider. Man kan också bekanta sig med programmet för deltagande och bedömning på kommunens webbplats www.sibbo.fi/detaljplaner.

Eventuella åsikter om innehållet i programmet för deltagande och bedömning ska lämnas in skriftligt senast 1.6.2020, adress Sibbo kommun, Registrering, PB 7, 04131 SIBBO eller per e‐post till adressen registrering@sibbo.fi. Märk kuvertet eller rubricera e‐posten med planens namn.

10.6.2021
F: Varför tvingar man fram en ökad folkmängd i Nickby bara för att man ska kunna öppna Kervo–Nickby-banan (KeNi-banan) för persontågtrafik?
S: Sibbo har den senaste tiden hört till de snabbast växande kommunerna i Finland och enligt kommunens strategi har tillväxttakten målsatts till cirka 600–800 invånare i året. I olika sammanhang har nämnts att 10 000 invånare är en förutsättning för att öppna en persontågförbindelse till Nickby. Detta betyder ändå inte att detta skulle vara ett mål i sig, utan det handlar om en ungefärlig gräns för spårtrafikens lönsamhet. Sibbo kommun har meddelat sig vara redo att inleda spårtrafiken redan innan detta invånarantal har uppnåtts. Tillväxttakten i Nickby beror inte på att ett mål bestämts för KeNi-banan, utan Nickby växer till 10 000 invånare oberoende av KeNi-banan. Det samma gäller för Sibbos andra tätort Söderkulla, där invånartalet växer trots att någon målsättning inte satts. Tillväxten för mycket gott med sig om den är välplanerad, till exempel en gynnsam befolkningsutveckling, ekonomisk välfärd, samt mera diversifierade företag och kommunala tjänster. Dessutom är det viktigt att ta i beaktande att befolkningstillväxten sist och slutligen handlar om människors egna val att flytta till Sibbo.

F: Varför påskyndar man KeNi-banan och detaljplanen för Nickby gårds centrum?
S: Att öppna järnvägen för persontrafik är en lång process som kräver flera olika planer och beslut längs vägen. Tidigare har kommunfullmäktige bestämt att man ska eftersträva att inleda tågtrafiken i mitten på 2020-talet. Banprojektet planeras i mera detalj år 2021 och i MBT-avtalet nämns 2028 eller senare som året då banan kan tas i bruk för persontrafik. Också genomförandet av Nickby gårds centrum är ett långvarigt projekt som beräknas ta 10–15 år. Planen har inte påskyndats, utan detaljplaneringen i sin nuvarande form har inletts redan år 2008. Som en omfattande plan som påverkar många saker görs planeringsprocessen omsorgsfullt och planeringsprocessen framskrider i en rätt typisk takt för en plan i den här storleksklassen. Dessutom bör beaktas att flera saker redan utretts och planerats för flera år sedan, till exempel har preliminära markundersökningar gjorts på hela planområdet redan år 1992. Att inleda persontågtrafik på KeNi-banan har satts som mål redan i början på 2000-talet då Sibbos generalplan 2025 uppgjordes och redan då gjordes den första större utredningen för KeNi-banans persontågtrafik.

F: Vad är MBT-avtalet och varför är Sibbo delaktig i utvecklingen av markanvändning och trafik i huvudstadsregionen och deras MBT-avtal?
S: Avtalen om markanvändning, boende och trafik (MBT) är avtal som staten uppgör med de största stadsregionerna. Helsingforsregionens MBT-avtal beskriver den gemensamma viljan mellan staten och 14 kommuner i Helsingforsregionen gällande samordnandet av markanvändning, boende och trafik. Sibbo kommunfullmäktige godkände MBT-avtalet 2021–2031 på sitt möte 5.10.2020. Utgångspunkten i avtalet är MBT-planen som blev klar 2019 och som beretts i samarbete mellan regionens kommuner, HRT samt statens miljö- och trafikadministrationer. MBT 2019 är en strategisk plan som beskriver hur regionen som en helhet borde utvecklas 2019–2050. Sibbo är en avtalspart med staten för att Sibbo är en del av Helsingforsregionen. Med avtalet stöds kommunernas, bl.a. Sibbos, och statens samarbete kring samordnandet av markanvändning, boende och trafik. I avtalet har gemensamma målsättningar bestämts om bostadsproduktion samt utvecklingen av trafiken, eftersom markanvändningen och trafiken bildar en helhet. Också de främsta utvecklingsprojekten i trafiknätverket är definierade i avtalet.

Sibbo, som gränsar till Helsingfors, utgör en central del i regionen och via det regionala samarbetet är kommunen aktivt med om att utveckla Helsingforsregionen. MBT-samarbetet är det mest betydande av de regionala samarbetsformerna. Sibbo drar nytta av att delta i MBT-samarbetet på flera sätt: Genom att delta i MBT-samarbetet får kommunen sin röst hörd och så att säga en större roll i utvecklandet av regionen än vad storleken beträffar, men kommunen får också direkt ekonomisk nytta genom statens stöd till de boende-, trafik- och infrastrukturprojekt som bundits till avtalet. Staten delar årligen ut tiotals miljoner euro till genomförandet av olika kommunaltekniska och infrastrukturprojekt i avtalskommunerna, samt stöd till bostadsbyggande som Sibbo inte annars skulle få om kommunen stod utanför MBT-samarbetet.

F: Skulle det inte vara mera smidigt att ordna kollektivtrafiken i Nickby med elbussar jämfört med tåg?
S: Genom att öppna KeNi-banan för tågtrafik förbereder man sig inte bara för tillväxten i Nickby, utan man förbereder sig för förändringar i hela regionens trafiksystem. Trots att inte en enda ny invånare skulle flytta till Nickby växer huvudstadsregionen och dess närområde med hundratals tusen nya invånare de närmaste årtiondena. Detta påverkar indirekt också nickbyborna då det kommer att finnas allt flera användare i Lahtisledens trafikkorridor och allt flera bussresor kommer att inbegripa ett byte eftersom kapaciteten överskrids på stomrutterna. Detta betyder i praktiken att buss- och biltrafiken allt mera kommer att stå stilla i rusningstrafiken och att bussarnas rutter i vilket fall som helst kommer att omdirigeras till spårtrafikens bytesstationer. KeNi-banan tillför ett nytt trafikalternativ i denna regionala kontext där trafikmedlets energikälla (t.ex. elbussar) bara spelar en liten roll. KeNi-banan kan naturligtvis inte betjäna precis alla invånare beroende på behov och bostadens läge, liksom inte heller något annat enskilt trafikslag kan göra, men den tillför tillräckligt många ett nytt praktiskt alternativ att ta sig fram. KeNi-banan gör det möjligt att ta sig till flera centrala stationer längs stambanan: t.ex. Träskända i norr, Dickursby i Vanda, till kommande tvärbanor vid stambanans stationer, Böle, och så vidare.

Eftersom järnvägen mellan Kervo och Nickby redan existerar är de nödvändiga investeringarna för persontågtrafiken relativt små jämfört med andra spårprojekt i huvudstadsregionen, långt mindre än kostnaden för en ny metrostation. Det att spårtrafiken saknar geografisk flexibilitet är också dess styrka: det har visat sig att spårens permanenta beskaffenhet gör att man säkrare vågar investera i bostäder, arbetsplatser och tjänster kring spårtrafiken, jämfört med busstrafiken där linjerna kan göras om redan då nästa tidtabellsperiod inleds.

F: Varför uppgörs detaljplanen inte mera ändamålsenligt i delar? / Varför görs stationsnejdens detaljplan skilt, den borde fogas till NG8-planen?
S: Det skulle vara möjligt att uppgöra detaljplanen för Nickby gårds centrum i delar. Det finns två orsaker som påverkat varför planutkastet sist och slutligen publicerats som ett enda planområde: Ifall planeringen görs i flera delar behövs det oberoende någon form av helhetsplan så att delarna senare kan fogas samman till en intakt fungerande helhet och planens inverkan kan bedömas i sin helhet. Eftersom det varit nödvändigt att uppgöra en sådan helhetsplan och den därmed existerar är det bra att genast också göra invånarna medvetna om helhetsplanen och be om invånarnas åsikter på en gång i stället för i små etapper. Byggandet kommer i vilket fall som helst att ske ett delområde i taget som om planen gjorts i delar.

Orsaken till att stationsnejden planeras i en skild detaljplan är att det ännu inte finns några klara planer på stationsnejden och områdesplaneringen inväntar att järnvägsplaneringen framskrider så att järnvägsplanens inverkan på områdesplaneringen först är klarlagd. Trots att föregående stycke nämnde att det vore bra att ha en helhetsplan vet vi redan i det här skedet att Ollbäckens dal kommer att lämnas obebyggd och därför finns det ganska få saker att planeringsmässigt sammanjämka på gränsen mellan detaljplanerna för Nickby gårds centrum och stationsnejden.

F: Planerna för Nickby gårds centrum är i sig helt bra, men platsen är fel. Skulle det inte vara bättre att planera någonting liknande vid Oljevägen?
S: Det är inte i sig brist på byggmark i Sibbo, men liksom på andra håll i Finland finns det mycket mindre byggmark som har det rätta läget. På motsvarande avstånd från den centrala servicen i Nickby, som detaljplaneområdet för Nickby gårds centrum ligger, finns några områden som lämpar sig för centrumaktigt byggande och dessa har också anvisats som byggnadsområden i Nickby planstomme. Nickby gårds centrum är alltså inte det enda tillväxtområdet i Nickby, utan ett av dessa, om än det största. Orsaken till att området planeras är det centrala läget vilket uppmärksammats redan för flera årtionden sedan i olika planer för Nickby. Detta har också noterats i planer på högre nivå – landskaplanen och Sibbo generalplan – som styr uppgörandet av detaljplanen. Orsaken till att området hittills varit obebyggt är att Nickby utvecklats ett område i taget: Av områdena med blandat bostadsbyggande utvecklades Östanåparken till ett bostadsområde på 2000-talet, på 2010-talet planerades och byggdes Ådalen och på 2020-talet är det Nickby gårds tur. Samtidigt har planeringen och byggandet av egnahemshus fortgått i Nickby gård sedan 1980-talet fram till idag. Den nämnda Oljevägen ligger längre från den centrala servicen. Utvecklandet av området försvåras också av landsvägsbullret som gör området dåligt lämpat för bostäder. Dessutom skulle byggandet av ett stort bostadsområde i riktning mot Oljevägen, långt från centrum och kollektivtrafik, utgöra en splittring av samhällsstrukturen.

F: Varför förstör man Nickbys populäraste friluftsområde med byggande?
S: Gällande läget har frågan besvarats i föregående svar. Om bakgrunden kan ytterligare tilläggas: Det populära friluftsområdet förstörs inte på grund av byggande, utan grönområden med friluftsleder kommer fortfarande att finnas på åkrarna och runt omkring området kommer finnas mycket skogar för friluftsbruk. Ur Sibbos strategi framträder starkt i planeringen av Nickby teman som grönska och trivsel, tillväxt, mångsidiga boendemöjligheter, öppnande av KeNi-banan för persontågtrafik och smidiga tjänster. Sibbos trumfkort är bland annat centrum i utveckling som omges av en levande landsbygd och omfattande grönområden i närheten av centrumen. I Nickby gårds centrum sammanstrålar alla dessa teman. Alla saker som nämns i strategin kan ändå inte fysiskt finnas på samma plats, som bostadsbyggande och friluftsområden, men de kan vara intilliggande och sammanflätade. Därför har ett bostadsområde planerats som stöder sig på spårtrafiken och den nuvarande servicen i Nickby och som omges av en levande landsbygd och utmärkta friluftsområden. Dessutom kommer smidiga och trivsamma förbindelseleder till de omgivande kärnområdena för rekreation att ledas genom och förbi det nya bostadsområdet.

Planeringen har utgått från att bostadsområdet planeras koncentrerat och precist på lämpliga ställen, så att så stora delar som möjligt av det befintliga friluftsområdet kan bevaras. Största delen av byggandet har planerats på åkrarna och därför är det främst det öppna åkerlandskapet som förändras. Det är nästintill omöjligt att planera byggande så att det inte skulle märkas i det öppna landskapet. Trots byggandet kommer Nickby också i framtiden att vara ett kommuncentrum som omges av öppna landsbygdsvyer.

Enligt strategin har sammanjämkandet av bebyggelsen med kvalitativa friluftsområden planerats mera noggrant och detta kommer att ytterligare planeras i den fortsatta planeringen. Det nya bostadsområdet Nickby gårds centrum gör det möjligt för framtidens nickbybor att bo i den absoluta närheten av utmärkta friluftsområden samtidigt som nuvarande nickbybor fortfarande kommer att ha omfattande friluftsområden till sitt förfogande. Som en del av den starka tillväxten i Nickby och Söderkulla är det naturligt att nya invånare ibland också flyttar till områden som de gamla invånarna tidigare utnyttjat som friluftsterräng. Så har skett när nya bostadsområden planerats de senaste årtiondena. De nya invånarna medför livskraft och möjligheter att utveckla också rekreationsmöjligheterna och rekreationsleder i fortsättningen. Byggandet av ett bostadsområde betyder inte heller att möjligheterna till rekreation skulle försvinna totalt. Till skillnad från ett industriområde erbjuder ett bostadsområde i sig möjligheter till utomhusaktiviteter, till exempel i formen av att rasta hunden en kväll i ett småhusområde längs tystnande och grönskande gator.

F: Varför flyttas friluftslederna i Nickby gård till Degerberget i östra Nickby?
S: Detta är ett missförstånd som cirkulerat i offentligheten. De ersättande och nya friluftlederna i Nickby gård planeras i omedelbar närhet av Nickby gård. Degerberget kunde möjligtvis i framtiden betjäna rekreationsbehovet i östra Nickby, men planeringen av området har varken tidsmässiga eller andra kopplingar till planerna för Nickby gård. Degerberget är i privat ägo och kommunens friluftleder förverkligas i princip enbart på kommunens mark. I planstommen för Nickby granskas helhetslösningar där framtida scenarier också granskats utan att se på markägoförhållanden.

F: Vad händer med de populära friluftslederna?
S: I planen har en målsättning fastställts att den sammanlagda längden på områdets friluftsleder inte blir kortare, men vissa friluftleder kommer att finnas närmare bebyggelse än i nuläget och vissa kommer att flyttas. I den fortsatta planeringen kommer fokus att vara på att planera smidiga förbindelser från de befintliga bostadsområdena till friluftsområdena, bland annat på skidor, och utvidgningen av friluftsledsnätverket planeras i en ännu lite större omfattning än vad som hittills gjorts. I den respons som inlämnats om planutkastet kom det fram att den så kallade två kilometers rundan anses vara mycket viktig och nu undersöks om det på området går att hitta en ny rutt för denna runda vars terrängförhållanden skulle vara motsvarande.

F: Varför planeras inte enbart för småhusbyggande i Nickby gårds centrum?
S: Nickbys karaktär som centrum i en landsortskommun, samt enligt den uppskattade efterfrågan och behovet, domineras byggnadstypsfördelningen i detaljplanens utkast av småhus: ca 60 % av byggrätten i planutkastet är för småhus och 40 % för våningshus. Dessutom har våningshusen planerats vara möjligast låga, ca fyra våningar, i enlighet med karaktären i Nickby. Målet har varit att på planområdet erbjuda mångsidiga boendemöjligheter från våningshus till egnahemshus. Eftersom området ligger nära järnvägsstationen och centrum är det naturligt att planera området mera centrumaktigt och på ett sådant sätt att möjligast många kan bo på ett kort avstånd från servicen. I Nickby, och i Sibbo överlag, ser man till att det också planläggs större tomter både i tätorterna och i byarna, men på detta centrala område är detta inte funktionellt eller kommunalekonomiskt lönsamt, utan sådana tomter lönar sig att planera i utkanten av tätorterna och i byarna. Också planerna på högre nivå – landskaplanen och Sibbo generalplan – styr planeringen i denna riktning och i dem har anvisats områden för centrumfunktioner, områden som ska förtätas och tätorternas randområden. Det viktigaste är att det i kommunen och tätorterna som helhet finns ett brett utbud olika typers tomter enligt människors preferenser och behov.

F: Hur säkerställer man byggandets kvalitet så att slutresultatet inte påminner om ”östra Kervo”?
S: I planeringen av Nickby gårds centrum har utgångspunkten varit att planera ett särpräglat och trivsamt bostadsområde enligt målsättningarna i Sibbos strategi. Detta styrs med planmässiga lösningar (detaljplanen) och anvisningar (om byggsättet). Genom planmässiga lösningar har man velat undvika stämningen i typiska förorter genom att utnyttja sådana planeringslösningar som visat sig trivsamma (på fackspråk byggnadstypologi), såsom kvartersstrukturen i 1920-talets trädgårdsstäder och känslan i finländska trähusstäder från 1800-talet, vilka karaktäriseras av en småskalig miljö och grönskande gårdar. Detta betyder ändå inte att dessa lösningar kan kopieras rakt av utan planeringslösningarna måste anpassas till nutiden. Bland annat måste parkeringslösningar beaktas på ett helt annat sätt än för 100 år sedan. Med byggsättsanvisningarna styrs bland annat saker som har med byggnadernas utseende att göra och i dessa anvisningar eftersträvas stämningsfullt och trivsamt byggande, t.ex. genom att kräva sadeltak och material och färger som passar på området. Dessutom kommer kvaliteten på byggandet att säkerställas då kommunen överlåter tomter bland annat genom att kräva att vissa kvalitetskrav uppfylls som villkor för tomtförsäljningen.