[Utkast – Välfärdsplan] Elev- och studerandevården (översättning under bearbete)

Enligt elev- och studerandevårdslagen 12§ ska barn och ungas välfärdsplan innehålla:

1. elevvårdens mål och de centrala principerna för att förverkliga det på lokal nivå
2. en helhetsbedömning av behovet av elev- och studerandevården, tillgängligheten av elevvården och assistenttjänster, samt stöd- och specialundervisningen
3. åtgärder för att stärka den gemensamma elevvården och tidig stöd åt studeranden
4. kunskap för att förverkliga planen, uppföljning och kvalitetsbedömning av elev- och studerandevården.

Elev- och studerandevård innebär främjandet av elevens och studerandes inlärning, god psykisk och fysisk hälsa, samt socialt välmående. Undervisning-, handledar- och elev- och studerandevårdens personal gör tillsammans med elever/ studeranden och deras vårdnadshavare arbete i skolan och undervisningsenheter som främjer inlärning och välmående.

Elev- och studerandevården förverkligas främst som elevvård som förebygger och stöder hela skolsamfundets gemensamma elev- och studerandevård. Det gemensamma elev- och studerandevärden främjer alla elevers/ studerandens inlärning och välmående, hela skolans- och utbildningsenhetens goda växelverkan och delaktighet, samt läromiljöns hälsa, tillgänglighet och säkerhet. Dessa granskas och bedöms i skolvisa välmåendegranskningar. Dessutom hör till det gemensamma arbetet att utveckla skolan/ undervisningsenheten handlingskraft vid problem- och krissituationer.

Det gemensamma elev- och studerandevården och planlagt och målinriktat arbete i skolornas/ undervisningsenheternas vardag. Skolans gemensamma elev- och studerandevårdgrupp planerar, koordinerar och bedömer det gemensamma arbetet. Skolans samarbetspartners kan delta i gruppens arbete. Rektorn ansvarar för förverkligandet av elev- och studerandevården. Det gemensamma arbetet kan vid behov foksueras till vissa årsklasser eller grupper, t.ex. skolans/ studiernas början- eller slutskede eller till ett gemensamt identifierat problem. Elev- och studerandevårdsplan, som utarbetas och bedöms varje år, är en del av skolans/ undervisningsenhetens läsårsplan. En del av den skolspecifika elev- och studerandevårdsplanen är en plan för att skydda elever från våld, mobbning och trakasseri.

Det individspecifika arbetet är skola- och elev och studerandevårdstjänster, samt kurator och psykologtjänster som erbjuds. Elever och studeranden har rätt att få individuell elev- och studerandevårdstjänster. Tjänsterna är konfidentiella och frivilliga. Det individspecifika elev och studerandevården grundar sig alltid på elevens och vid behov vårdnadshavarens samtycke.

Meningen med den individuella elev- och studerandevården är att erbjuda stöd i ett tidigt skede och förebygga problem. Det individuella arbetet är bl.a. hälsoundersökningar, skolpsykologiska undersökningar, stödbesök till kurator eller psykolog, handledning av vårdnadshavare och planering av stödåtgärder tillsammans med undervisningspersonalen. Även stöd till elever/ studeranden från en mångprofessionell expertgrupp är individuell elev- och studerandevård.

Om läraren bedömer att eleven p.g.a. studiesvårigheter eller sociala eller psykologiska svårigheter behöver skolpsykolog- eller skolkuratortjänster, bör hen utan dröjsmål tillsammans med eleven vara i kontakt med en psykolog eller kurator. Om det inte är möjligt att tillsammans ta kontakt, bör man berätta till eleven att man har tagit kontakt till en skolpsykolog eller -kurator och ge eleven en möjlighet att diskutera orsakerna till det med läraren.

I frågor som berör elevens välmående kan lärarna konsultera elev- och studerandevårdens personal. På detta sätt försäkras att de elever som har behov av stöd har tillgång till kurator, psykolog och elev- och skolhälsovårdstjänster, samt att lärarna får stöd till det egna arbetet.

Skolpsykolog och -kuratorer är fram till slutet av 2022 Sibbo kommun anställda. Från och med 2023 ordnas psykolog- och kuratortjänsterna av Östra Nylands välfärdsområde.

I Sibbos tvåspråkiga elev- och studerandevårdsteam finns fem psykologer och fyra kuratorer, samt en tjänst för en ansvarig kurator. Teamet leds av servicechefen för inlärning och välmående. Skolpsykologerna och -kuratorerna är heltidsanställda hos den skola som tilldelats dem och är således närvarande i elevernas och lärarnas vardag. Då tjänsterna erbjuds i skolorna är de enkelt tillgängliga för elever och studeranden och elev- och studerandevårdens samarbete med lärarna fungerar.

Vid ordnandet av psykolog- och kuratortjänster fär det vara högst 670 elever/ kurator och högst 780 elever/ psykolog.

I Sibbo är skolkuratorresurserna 5,2 kuratorer och elevmängd/ kurator är 613. Om vi räknar med barn i förskoleåldern är elevmängd/ kurator 653.

Psykologresurserna är 4,95 psykologer och elevmängd/ psykolog är 647. Om vi räknar med barn i förskoleålderna är elevmängd/ psykolog 689.

I Sibbo finns det 15 grundskolor och tre andra stadiets skolor, samt 16 förskolor. En jämlik distribuering av tjänster är utmanande i en såhär stor andel olika enheter.

Barn och ungas välmåendegrupp fungerar i Sibbo som elev- och studerandevårdens styrgrupp, som leds av bildningsdirektören. Gruppens medlemmar representerar barnfamiljernas socialtjänster, hälsovårdstjänster, ungdomstjänster, småbarnspedagogiken och utbildningstjänster. Styrgruppen styr och bedömer förskolans, skolans och undervisningsenheternas elev- och studerandevårdsarbete, samt bestämmer för varje läsåer det gemensamma temat för elev- och studerandevårdsarbetet och tyngdpunkter.

Vad händer efter 1.1.2023?

Lasten ja nuorten peruspalvelujen palvelurakenne muuttuu, kun opetustoimen palvelut jäävät kuntiin ja sosiaali- ja terveydenhuollon palvelujen järjestämisvastuu siirtyy hyvinvointialueille 1.1.2023. Opiskeluhuoltopalvelut ovat jatkossa hyvinvointialueen sosiaali- ja terveydenhuollon palveluja.

Tavoitteena on varmistaa kunnan sekä muiden koulutuksenjärjestäjien sekä hyvinvointialueen välinen suunnitelmallinen yhteistyö opiskeluhuollossa. Esityksessä ehdotetaan, että tulevat hyvinvointialueet muodostaisivat alueensa kuntien ja muiden koulutuksen järjestäjien kanssa alueellisen opiskeluhuollon yhteistyöryhmän. jossa olisi alueen koulutuksen järjestäjien, alaikäisten vanhempien tai huoltajien sekä opiskelijoiden edustus. Yhteistyöryhmän tehtävänä olisi valmistella alueellinen opiskeluhuoltosuunnitelma aluevaltuustolle ja seurata sen toteutumista sekä sitä, että opiskeluhuoltopalvelut toimivat yhteistyössä opetustoimen, sosiaali- ja terveydenhuollon toimijoiden ja muiden lasten ja nuorten palvelujen kanssa. Alueellisen opiskeluhuollon yhteistyöryhmän tehtävänä olisi myös käsitellä hyvinvointialueen ja sen alueella toimivien koulutuksen järjestäjien välisiä opiskeluhuollon yhteistyökysymyksiä.

Opiskeluhuoltosuunnitelmat laadittaisiin koulutuksen järjestäjäkohtaisesti sekä alueellisesti. Hyvinvointialueella tulisi olla alueellinen opiskeluhuoltosuunnitelma hyvinvointialueen vastuulla olevien opiskeluhuoltopalvelujen järjestämiseksi. Se valmisteltaisiin yhdessä hyvinvointialueen koulutuksen järjestäjien kanssa alueellisessa opiskeluhuollon yhteistyöryhmässä ja hyväksyttäisiin valtuustokausittain aluevaltuustossa. Hyvinvointialueen alueellinen opiskeluhuoltosuunnitelma perustuisi alueen koulutuksen järjestäjien opiskeluhuoltosuunnitelmiin. Alueellinen opiskeluhuoltosuunnitelma liitettäisiin alueelliseen lasten ja nuorten hyvinvointisuunnitelmaan.

Koulutuksen järjestäjät laatisivat opiskeluhuollon kokonaisuuden toteuttamiseksi opiskeluhuoltosuunnitelman, joka sisältäisi opiskeluhuollon toteuttamisen tavoitteet ja keskeiset periaatteet sekä toimenpiteet opiskeluhuollon toteuttamiseksi ja seuraamiseksi. Se sisältäisi oppilaitoskohtaiset tiedot koulutuksen järjestäjän oppilaitosten opiskeluhuollon tarpeesta, yhteisöllisen opiskeluhuollon järjestämisestä, yhteistyöstä opiskelijoiden ja muiden tahojen kanssa sekä suunnitelmat opiskelijoiden suojaamiseksi väkivallalta, kiusaamiselta ja häirinnältä sekä lisäksi toimenpiteet opiskelijoiden terveyden ja hyvinvoinnin edistämiseksi. Koulutuksen järjestäjien opiskeluhuoltosuunnitelmat liitettäisiin lastensuojelulain 12 §:n mukaiseen kunnan lasten ja nuorten hyvinvointisuunnitelmaan.

Lastensuojelulain 12 §:n mukainen lasten ja nuorten hyvinvointisuunnitelma laaditaan jatkossa sekä kuntakohtaisesti että alueellisesti. Kunnan ja hyvinvointialueen on laadittava lasten- ja nuorten hyvinvointisuunnitelmansa yhteistyössä. Kunnan lasten hyvinvointisuunnitelma kattaa kuntaan jäävät toiminnot ja hyvinvointialueen alueellinen suunnitelma hyvinvointialueen palvelut. Hyvinvointialueen tulee yhteen sovittaa alueensa suunnitelmat toimivaksi kokonaisuudeksi yhdessä alueensa kuntien kanssa. Lasten ja nuorten hyvinvointisuunnitelmat hyväksytään sekä kunnan- että aluevaltuustossa ja ne tarkastetaan vähintään kerran valtuustokaudessa. Ne ovat osa kunnan ja hyvinvointialueen hyvinvointisuunnitelmaa, joten ne on otettava huomioon talousarviota ja -suunnitelmaa sekä kunta- ja aluestrategiaa laadittaessa

Oppilas- ja opiskelijahuoltolain 9 §:ää täydennettiin velvoitteella järjestää opiskeluhuollon psykologi- ja kuraattoripalvelut jatkossakin ensisijaisesti oppilaitoksissa. Koulutuksen järjestäjällä on velvollisuus tarjota tarkoitukseen sopivat tilat. Jos tämä ei ole mahdollista, palvelut tulee järjestää oppilaitosten välittömässä läheisyydessä, lähipalveluperiaatteen mukaisesti.

Hallituksen esitys HE 19/2022 vp Hallituksen esitys eduskunnalle laiksi oppilas- ja opiskelijahuoltolain muuttamisesta sekä eräiksi siihen liittyviksi laeiksi