[Utkast – Välfärdsplanen] Barns och ungdomars välbefinnande, nuläget
De flesta barn och ungdomar i Sibbo mår bra. Å andra sidan står vissa barn och ungdomar i Sibbo också inför utmaningar i sin vardag. Coronatiden verkar ha undergrävt barnens och ungdomarnas, särskilt flickornas, välbefinnande både i Sibbo och i hela Finland. Till exempel har det psykiska välbefinnandet och upplevelsen av att tillhöra en klassgemenskap försämrats. Upplevelser av sexuella trakasserier och våld i hemmet är också oroväckande vanliga bland barn och ungdomar i alla åldrar.
Det nuvarande välbefinnandet hos barn och ungdomar i Sibbo kartlades med hjälp av resultaten från enkäten Hälsa i skolan och resultaten från en enkät riktad till Sibbobarn i småbarnspedagogiksåldern (på finska).
Positiv psykisk hälsa
Psykiskt välbefinnande – positiv psykisk hälsa – är en tillgång och en viktig del av hälsa och välbefinnande. Läs mer om begreppet psykiskt välbefinnande och faktorer som påverkar det samt om främjande av psykisk hälsa på THL:s webbplats.
Det psykiska välbefinnandet hos barn och ungdomar i Sibbo har försämrats. Resultaten av den senaste skolhälsoenkäten (2021) ger upphov till oro för flickors välbefinnande. Till exempel har oron ökat med cirka tio procentenheter under de senaste två åren hos både flickor i lågstadie- och högstadieåldern och studerande på andra stadiet. Enligt resultaten av skolhälsoenkäten verkar flickorna i Sibbo också uppleva mer ångest än sina jämnåriga kamrater i östra Nyland och i landet som helhet.
Bland ungdomar i åldern 16–19 år fick 16,7/1 000 i samma ålder rehabiliteringspenning. Andelen ungdomar som får rehabiliteringspenning har 2,5-dubblats sedan 2010.
Se bildkarusellen nedan för mer forskning om det psykiska välbefinnandet hos barn och ungdomar i Sibbo.
Sipoolaisille varhaiskasvatusikäisille lapsille esitettiin mielen hyvinvointiin liittyviä kysymyksiä. Kysymykset ja lasten vastaukset ovat nähtävissä alla olevassa kuvassa.
Rusmedel
Under de senaste två åren har nykterheten bland unga människor i Sibbo ökat. För två år sedan var det till exempel bara mindre än en femtedel av eleverna i första och andra året på gymnasiet som svarade på skolhälsoenkäten som uppgav att de var nyktra. I skolhälsoenkäten 2021 var motsvarande siffra redan 31 %.
Den positiva trenden när det gäller alkoholkonsumtion och rökning bland åttonde- och niondeklassister i Sibbo verkar ha avstannat under de senaste åren. Enligt skolhälsoenkäten (2021) har daglig rökning och veckokonsumtion av alkohol ökat för både flickor och pojkar. Det är vanligare att flickor i första och andra året på gymnasiet i Sibbo experimenterar med olagliga droger och använder cannabis än deras jämnåriga i östra Nyland och i landet som helhet.
Se bildkarusellen nedan för mer forskningsdata om rusmedelsanvändning bland barn och unga i Sibbo.
Uppväxtmiljöns trygghet
Alla barn och ungdomar har rätt till ett tryggt hem och en trygg uppväxtmiljö. Upplevelser som mobbning, trakasserier och våld undergräver känslan av trygghet.
Enligt 2021 års skolhälsoenkät har det fysiska hotet mot ungdomar i Sibbo minskat under de senaste två åren, särskilt bland eleverna i yrkesläroanstalten. Under året hade 14 % av eleverna inom yrkesutbildningen upplevt ett fysiskt hot, vilket var 10 procentenheter mindre än 2019.
Mobbning har ökat i Sibbo med cirka 2 procentenheter under de senaste två åren i fjärde och femte årskurs på lågstadiet samt i åttonde och nionde årskurs på högstadiet. År 2021 upplevde cirka 8 % av låg- och högstadieeleverna mobbning varje vecka.
Det är också oroväckande att Sibbobarn och -unga drabbas allt oftare av psykiskt våld från vuxna som vårdar dem. Även antalet sexuella trakasserier ökar. Ta en närmare titt på forskningsresultaten om säkerheten i uppväxtmiljön i bildkarusellen nedan.
Millaisessa koulussa ja päiväkodissa on mukava olla? Sipoolaisten varhaiskasvatusikäisten lasten ajatuksia mukavasta päiväkodista löytyy alla olevasta kuvasta.
Delaktighet
Delaktighet definieras som upplevelsen av att känna sig delaktig i en meningsfull grupp eller gemenskap. Delaktighet innebär också en känsla av att bli hörd och interaktion. Läs mer om delaktighet, dess koppling till välbefinnande och hur man främjar delaktighet på THL:s webbplats (enbart på finska).
Skolhälsoenkäten mäter delaktigheten genom en rad frågor, varav några visas i bildkarusellen nedan.
Hobbymöjligheter
Nästan alla, mer än 95 %, av eleverna på högstadiet, gymnasiet och yrkesläroanstalten i Sibbo som svarade på skolhälsoenkäten deltar i någon typ av hobbyverksamhet minst en gång i veckan. Motsvarande siffra för lågstadiet i årskurserna 4 och 5 var också hög, 86 %.
Enligt skolhälsoenkäten anser dock ungdomarna i Sibbo att rekreationsmöjligheterna i deras område är ganska dåliga. Så många som tre av fyra flickor i högstadie- och gymnasieåldern och cirka 70 % av pojkarna i samma ålder som svarade på skolhälsoenkäten anser att det inte finns några intressanta fritidsaktiviteter för ungdomar i deras närområde. Å andra sidan säger en stor andel av de svarande också att de inte känner till fritidsaktiviteter i sitt område. Se bildkarusellen nedan för mer forskning om Sibboungdomars erfarenheter av rekreationsmöjligheter.
Sipoolaisille varhaiskasvatusikäisille lapsille teetetyssä kyselyssä kartoitettiin lasten toiveita vapaa-aikaan liittyen. Vastauksiin voi tutustua alla olevassa kuvassa.
Coronapandemin
Coronapandemin har orsakat oro och haft en negativ inverkan särskilt på flickors familje- och vänskapsrelationer, både i Sibbo och i hela Finland. Se bildkarusellen nedan för mer forskning om Sibboungdomars erfarenheter av coronapandemin.
Sibbos välfärdsberättelse 2021–2025 innehåller en bredare översikt över invånarnas välbefinnande i Sibbo och de faktorer som påverkar det.